Vad jag typ ständigt tänker på;
- Varför imponeras och inspireras vi av människor som klättrar på kärriärsstegen för att tjäna så mycket pengar som möjligt? Som vill ha de mest välbetalda jobben och gör vad som helst för att nå dit? Varför strävar vi efter detta när det finns en hel värld som behöver oss? Visste ni att 20% av oss människor lever på 80% av jordens resurser? Allt jag kan säga är HJÄLP OSS!
- Varför imponeras och inspireras vi av personer som har mycket vänner, som är populära och som är gängens ”ledare” och som bara bryr sig om ”sitt gäng”? Varför vill vi och önskar vi att vi vore som dom? Varför tittar vi inte istället på dom människor som går till ensamma, fattiga, mobbade? Varför är det inte det som är det ”coola” och mest inspirerande att göra?
- Varför tittar vi på människor och önskar att vi hade deras kläder? Att vi kunde shoppa lika mycket som dom? Att vi hade lika många skor i skohyllan? Varför inspireras vi inte av dom människorna som ger bort sina kläder? Som vill ge bort det dom har i överflöd till bättre behövande? Varför är inte givmildhet det mest coola karaktärsdraget utan känslan för snygg stil?
- Varför vill vi ha mer? Lära oss mer? Bli bättre? Snyggare? Smartare? Smalare? När det finns hur många miljoner människor som önskar dom hade något av det vi har?
- Varför köper vi böcker om hur vi på bästa sätt kan boosta oss själva när vi borde köpa böcker om hur man på bästa sätt kan hjälpa en söndrig värld att bli lite mer hel?
- Varför, varför, varför? Jag vill vara en person som inspireras av dom människorna med minst pengar, med flest mobbade och fattiga vänner, med ett enkelt liv.
- Att göra det som är annorlunda och mot vad alla andra gör är det som är coolt och inspirerande för mig. Jag är väldigt dålig på detta själv. Och jag antar att jag skriver ”vi” för att ”jag” gör för ont för mig själv att läsa."
från min vän Emma Linderoths blogg, besök henne GÄRNA!!!!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
KOMMENTAR